Skriv ut
sidan.
1. Vi tror att Gud ger alla andliga välsignelser till syndare genom särskilda medel som han har instiftat. Det är nådemedlen, evangeliet i ord och sakrament. Vi definierar ett sakrament som en helig handling instiftad av Kristus, där Ordet tillsammans med en jordisk beståndsdel ger syndernas förlåtelse.
2. Vi tror att den helige Ande genom evangeliet, den goda nyheten om Kristi försoningsoffer för syndare, verkar tro i människor vars hjärtan av naturen är fientliga mot Gud (1 Petr 1:23). Skriften lär att ”tron kommer av predikan och predikan i kraft av Kristi ord” (Rom 10:17). Denna av Anden verkade tro åstadkommer en förnyelse hos syndare och gör dem till arvingar av det eviga livet i himlen.
3. Vi tror att den helige Ande också genom dopets sakrament tillämpar evangeliet på syndare genom att ge dem nytt liv (Titus 3:5) och rena dem från all synd (Apg 2:38). Herren pekar på dopets välsignelse när han lovar: ”Den som tror och blir döpt skall bli frälst” (Mark 16:16). Vi tror att dopets välsignelse är till för alla människor (Matt 28:19), även spädbarn. Barn föds som syndare (Joh 3:6) och behöver därför födas på nytt, dvs. föras till tro genom dopet (Joh 3:5).
4. Vi tror att alla som deltar i nattvardens sakrament tar emot Kristi sanna kropp och blod i, med och under bröd och vin (1 Kor 10:16). Detta är sant eftersom Herren när han instiftade detta sakrament sade: ”Detta är min kropp ... Detta är mitt blod, förbundsblodet, som är utgjutet för många till syndernas förlåtelse” (Matt 26:26,28). Vi tror att det är Kristi instiftelseord och inte någon mänsklig handling som verkar den verkliga närvaron (realpresens). När troende tar emot hans kropp och blod tar de också emot syndernas förlåtelse (Matt 26:28) samt tröst och försäkran om att de verkligen är hans egna. De otroende tar också emot Kristi kropp och blod, men det blir dem till dom (1 Kor 11:29).
5. Vi tror att Herren hade en avsikt med att ge oss sitt Ord och dopets och nattvardens sakrament. Han befallde sina efterföljare: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er” (Matt 28:19,20). Genom Guds Ord och sakramenten bevarar och utbreder han den heliga kristna kyrkan över hela världen. De troende ska därför flitigt och troget använda dessa gudomligt instiftade nådemedel både för egen del och i sitt uppdrag att nå ut till andra. Det är de enda medel som kan föra odödliga själar till tro och liv i himlen.
6. Vi förkastar alla åsikter som går ut på att man ska söka uppenbarelsen om Guds nåd och frälsningen utanför det evangelium som vi har i Skriften. Vi förkastar alla åsikter som förväntar att den helige Ande ska verka tro vid sidan av nådemedlen. Likaså förkastar vi åsikten att lagen är ett nådemedel.
7. Vi förkastar åsikten att spädbarn inte ska döpas och att de inte kan tro på Kristus (Luk 18:15-17). Vi förkastar åsikten att dopet måste ske genom nedsänkning.
8. Vi förkastar all undervisning som menar att altarets sakrament inte ger något annat än tecken och symboler för Kristi offer och därmed förnekar att Kristi sanna kropp och blod tas emot i nattvarden. Vi förkastar åsikten att de som äter Kristi kropp i sakramentet bara mottar Kristus på ett andligt sätt genom tron. Vi förkastar åsikten att otroende och hycklare inte får Jesu sanna kropp och blod i sakramentet.
9. Vi förkastar transsubstantiationsläran, som innebär att substansen i brödet och vinet helt och hållet förvandlas till Kristi kropp och blod. Skriften lär att alla nattvardsgäster både får bröd och vin och Kristi kropp och blod (1 Kor 10:16).
10. Vi förkastar alla försök att fastställa det exakta ögonblicket under nattvardsfirandet då Kristi kropp och blod blir närvarande. Vi förkastar därför den åsikten att man måste tro att Kristi kropp och blod är närvarande så snart instiftelseorden har lästs, och den åsikten att man måste tro att Kristi kropp och blod endast blir närvarande i det ögonblick då man äter och dricker.
Detta är vad Skriften lär om nådemedlen. Detta tror, lär och bekänner vi.
